Dollys Dagbok

Nästa dag i samma yra
kunde knappt min längtan styra
förän jag fick återvända dit

Men då fanns där inget spår
av lägret jag besökt igår
när jag var hos zigenarna på nattlig visit.

Kära dagbok.

Nu har jag varit nykter i 24 timmar. När alkoholen lämnade kroppen fick jag genast en blodpropp i höger framtass vilket kommer förändra mina resplaner.

Tur i oturen så träffade jag ett helt gäng fulzigenare hos veterinären. Inga Taikons precis... Jag hade lite glasbitar i olika färger som de gärna ville byta till sig och eftersom jag kan lite romani kom vi fort överrens. Kanske såg de tattarelden som brinner i mina ögon och förstod att jag liksom dem är en resande?

Kära dagbok.

Dagarna flyter samman i en oändlig ström av alkohol och menlösa möten. Intrycken är för många, ångesten fiestar i mitt bröst. Men jag är på väg mot världsfred. Och det är det viktiga.

De små resorna jag gjort hittills har bara varit en övning. Det inser jag nu. Den stora resan väntar och pockar på uppmärksamhet. Jag skall bara hitta en lucka i fyllan som varar tillräckligt länge för att jag skall kunna ge mig av.

Min planerade resrutt: Finlandfärjan till Helsingfors, lifta till Moskva, Transsibiriska järnvägen med stopp hos olika sharmaner och världsfredsaktivister, Peking, Äta chrispy duck m ananas, vidare mot Thailand och fullmoonparty, vila i ett tempel med meditation, över Himalaya på en jak. Och där, på toppen av mount Everest kommer jag att lyckas frambringa världsfred. Sen hem och dricka en kopp kaffe kanske. Kanske en kanna sangria för att fira..

Oj, jag måste sluta, här kom fyllan igen.

Kära dagbok.

Jag och Fabbe dansade en sommar. Men nu är vi inte längre nära varandra. Jag kommer nu att gå upp i mina försök att skapa världsfred genom meditition. Shanti.

spännande fortsättning följer...

kära dagbok.

Asså det här e så jääääävla typiskt! Fabbes äckliga polare (som dessutom kallar sig "bröderna Daltons" fast de heter Sätter i efternamn) är hemma hos oss typ jämt. Jämt!  och inte fan är de rumsrena heller. Svinpälsar! Tattare! Och så hela tiden då  - Äh, Dolly du tar en öl till mig när du ändå är oppe? Öh, kvinnfolk, resa kattlådan osv osv osv.

Och jag försöker verkligen. det gör jag! Jag vet att jag kan va bitsk ibland och många verkar ju tycka att jag har kort stubin och så men nu försöker jag verkligen. Jag menar det är ju seriös äkta kärlek med Fabbe. Det är bara när de där jävla hundarna är här som han blir spännig. Killar kanske är sånna. Jag kanske inte kan hitta bättre? jag försöker intala mig det. Jag ville ju ha long lasting love. Då får man ju hacka i sig den.

Kära dagbok.

Nu har jag och Fabbe flyttat ihop. Det är mysigt att bo ihop. Jätte. Jag bryr mig inte om hans små egenheter. Det är bara mysigt. Jätte. När man är sambo måste man lära sig att kompromissa. Ge och ta. Jag måste förstå att han måste få boa in sig. Känna sig välkommen. Jätte.

Gud o gud. Hoppas ingen nånsin får se den här bilden. Att jag kunde va så här lössläppt i sängen... Lägg märke till suget i blicken.

Kära dagbok.

Svärmeri. Snuttigull. Fabbe är mitt allt. Så mycket man. Spelande muskler och råstyrka. En liten röst inuti säjer: "Dollygumman, du skyddar väl dig?"

Kära dagbok.

Äntligen har kärleken knackat på igen. Äntligen ligger jag sked! Så det var därför jag skulle till havet! För den här sjöbusen skulle man aldrig stöta ihop med där det inte blåser salta vindar.

Men hur skall det gå? Kommer även min älskade Fabbe visa sig vara en besvikelse? Mitt krossade och illa limmade hjärta är så fragilt. Hur skall man våga ge? För att jag vet ju det om kärleken att skall man få måste man våga ge... Och jag är så långt hemifrån.. Har ingen att fråga till råds.. Inte för att jag har det hemma heller. (Jävla folk man känner..)

Idag skall vi fira independence day eftersom Fabbe varit utbytesstudent i Austin, Texas, USA 1987 -88. Jag tror inte på kombinationen pälsdjur och raketer men Fabbe kliade mig bara bakom örat och sa att här ska du se på fan.

Typiskt om jag skulle dö eller få sånt där brännskade-fejs just nu.

Kära dagbok.

Sjön suger. Hur nära havet måste jag vara? Och varför? Jag hatar att vara här. Är jag vid fel hav? Svaret häpnar.

Kära dagbok.

Jag va och spådde mig igår. Korten var entydiga. Det är dags för mig att resa igen. Till havet. Den månghundraåriga kunskapen att spå i Uno besitts som alla vet bara av siameser och det är ju därför de är så uppkäftiga jämt. Men ibland får man ju bara stå ut om man vill ha svar. Så mot havet alltså. Redan idag!

Hoppas bara det inte är nån ny fiskromans på gång. Jag tackar gud för att torsken nästan är utdöd. Det är en sån där typisk kvinnofälla - jag vet inte hur många gånger jag fallit för en torsk. Men sen ångrar man ju sig så fort de börjar prata. Norska är ju såå osexigt.

Enligt Zaida kan man inte se varför jag måste till havet. Bara att det är bråttom. Tänk att jag betalade 1875 kr ex moms för det. För det va allt hon sa. Förutom nått skit jag inte förstod.

Kära dagbok.

Spritångesten står i givakt runt min arma lilla kropp. Hur kunde det ske? Nånting jobbigt har hänt. Det känner jag på mig.. Man känner sånt på sig.. Synd att man inte känner på sig vad det är. Där är det helt blankt.

Drömde om fjärilar i natt. En SEXdröm. Så nu är jag på jakt igen.

Kära pippfittcp.

Det finns sås mycket att taka om. Men jag fattar beslut om att konfiskera det. Det blir mindre tjafs så. Heljen blev som jag hoppaders. De på TNE håller nog också med.

Jag va ute med Flossy på hans dressyrkurs. Studentstämning. Han fick medalj och alla applådera. Jag ba -Sitt fint! Han som ändå är dvärgvädur. Bland alla dessa hundar.. Jag tycker det va starkt. Cred till honom. Hur som haver: En kursare till honom, Pricken filppa över. Bigtime. Så jag fick gå hem. Utkörd. Från kennelklubben. Svin.

Kära dagbok.

Idag har jag inte gjort något speciellt. Stått o glott i buren. Sovit. Vankat. Och förstås tjyvringt. Jag ringer runt på måfå och försöker sälja t ex Blindas riksförbunds tidsskrift "Se mig". Och sånt. Trams. Och till vårdguiden ringer jag också en del och hittar på massa skumma symtom och frågar massa frågor.

Helgen ligger för tassen och jag tänkte nog va full det mesta av tiden. Kanske hinna köra en maskin vittvätt om jag hade haft någon. Men det har jag ju inte för jag är hamster. Så jävla begränsad. Kanske ska lämna in mig på kem. Ha! Oj, jag är visst bra bladig redan. Bäst jag ringer systembolaget och klagar. Eller giftcentralen.

Varför är jag inte älskad?