Dollys Dagbok

Kära Dagbok.

Micke va vidrig. Vidrig. Han såg exakt likdan ut som på högstadiet. fast nu hade han tandställning också. Helt otroligt. Och eftersom det va en sån där plastgom hade han hyfsat trist andedräkt och kunde överhuvudtaget inte rapa alfabetet längre. han hade faktiskt lyckats med konststycket att gå bakåt i utvecklingen.

Dessutom hade han valt en skitdyr restaurang och sedan ville han splitta notan. Och jag som så klart trodde att han skulle bjuda hade liksom bara beställt en massa skit från menyn som såg dyrt ut.

Fanskapet.

Fast jag hånglade lite med honom i alla fall. Det va ju alla hjärtans. Jag ville inte verka hjärtlös. Det helt förjävliga va att han ba Ojdå Dolly, du behöver visst borsta tänderna.


Men vad trodde jag? Jag måste lära mig att jag ÄR ensam. Den solitära guldhamstern. Sin egen lyckas smed. Bäste dräng.

Och jag behöver äventyr. Adventure!!! For gods sejk! NOW! Så jag tror att jag kommer ta upp en gammal tonårsdröm som Micke påminde mig om - Lavinhamster.

Så nu är det lilla Dolly som åker till Alperna inom kort. Dricka öl ur stövel, snacka tyska, åka snowboard. Bara va. Fan va gött. Gräva fram folk så de slipper bli Ötzi - alpmannen. Säsongsjobba runt världens alla bergskedjor. Vem vet , nästa år kan jag ha avancerat till K2. Only the universe is my limit!