Dollys Dagbok

Kära dagbok.

Nu har helvetet brakat lös. Hell brejk loos. Jag tror gud eller Shiva eller vem fan försöker säj nått. Så här va det:

Igår hade jag som vanligt inga kompisar fast det va fredag. Jag hatar dem. De skulle liksom gå ut nånstans på Stureplan tvunget och jag är ju typ helt portat överallt utom Crazy horse och dit går jag inte sen jag va heroinist av förklarliga skäl.

Jaha, ja, i alla fall då så fick jag typ ba va hemma i buren och det kändes helt cp när det va helg så jag hade liksom en bag in box vit Ode Cap och en Se & Hör och vips så va vinet slut. Skit också tänkte jag men då är det väl bara att ge upp och tuppa av tänkte jag och deckade helt snabbt.

Sen vakna jag av att hela buren brann för då hade jag somnat med en cigg i mungipan. Kutterspånen ba slog eldkaskader. Och då tänker jag att gud eller Vishnu eller så kanske säjer att det är dags att sluta röka? Eller inte. Kanske är det ett tecken på att det va dags att byta bostad? Nu bor jag i den här kylväskan tills vidare. Det är ganska kass ventliation.

Kära dagbok.

Jag måste nog sluta röka. Andtäppan tar kol på mig. Men vad skall man göra istället? Snusa skulle ju funka för mig, jag med mina bedrövliga kindpåsar.

Man borde sluta träffa andra. Men andra personer är ju själens spegel. Hur skall jag kunna se mig själv utan spegel?

Kära dagbok.

Lite fakta om mig: JAG HATAR LIVET!!!

Det va allt hej så länge

Kära dagbok.

Idag skär hösten som en lie över vått gräs. Jag bara gråter och gråter. Ingen tycker om mig och jag är jättefet. Varför skall det behöva va så här? Som att försöka springa i en jättestor marshmellow. Jag vill dö. Kan inte någon bara döda mig!?

Kära Dagbok.

Jag har blivit bjuden på fest. Det är den där jävla Isolde faktiskt. "Offerdansen" heter festen och den verkar vara knuten till folk med offermentalitet. Och sån e ju hon. men det är ju INTE jag. Eller är jag det?

Hon sa typ: Ja man borde typ ha en fest eller nåt för jag har varit i social koma så länge nu. Och då ba ja ba: Social koma? Jag pallar inte med några jävla psykon men du får ha det så bra.

Så där går det till när man tar tag i sitt liv! Success!!!

Kära Dagbok.

Oj, vilken jäktig dag jag haft idag. Och alla drar och sliter i mig. Vill ha en del av mig. Och jag ba härbergerar allt.

Ta t ex min kompis Isolde som är dvärgvädur. (Jag vet man skall inte framhäva folks lyten men ändå..Hon är ju det.) Hon är så jävla deprimerad. Och visst, på sätt och vis kan jag väl fatta. jag trillar ju själv ner i mina svarta hål då och då. Men samtidigt vaffan! Eller nåt. Man måste ju lixon fejsa verkligheten.




Sen är det allt det här med att ja, nä, då är hon förstås laktosintollerant och nä, jo men en mild form av IBS har hon nog allt och gnäll, gnäll, gnäll. sen är det nån eksem och gud vet allt. Fattas väl bara att hon blir pälsdjursallergiker fanskapet.

Jag säjer som Horace: Det är bara kväkanden från okunskapens träsk.

Kära Dagbok.

Min polare Isolde hade en beef med sin kille igår. Tack o lov kom Morsor och Farsor på stan förbi.

Han kom undan med en varning.

Kära dagbok.

Har träffat en skitstilig Guldhamster på Fejjan. Men han vägrar bli kompis med mig. Jag har pokat och addat och jävlats med honom hela veckan utan resultat. Jag är arg som ett troll i en låda.

Jag har bestämt mig för att skita i det och istället låta mina aggressioner gå ut över något helt annat och då får det bli folkmusikgruppen "Frifot" . Jag spyr.

En annan sak som jag tror kan ha gjort mig aggressiv är att jag ätit 5-8 "dagen efter piller" sista veckorna. jag antar att man kan bli lite PMSig då. Jag har varit så full nämligen så jag haft minnesluckor och med tanke på hur jävla lätt på foten jag är (frifot) kan jag mycker väl ha stålegat med någon pudel eller gecko i någon park.

för gods sejk give me styrka säjer jag ba.