Måndagen den 29 januari 2006
Söndagen den 28 januari 2007
Släktforska my ass. Kunde man ju begripa attdetinte skulle komma något gott ur. Inte när det gäller mig i alla fall. Det ser man ju för fan på mig att det är vajsing i hela släktledet. Men det är givetvis värre än jag någonsin kunde tro.
Så här står det i wikipedia: (Som ÄR ett bra ställe att börja sin forskning på! va Flossy än säjer)
Upptäckten [redigera]
Den brittiske zoologen George Robert Waterhouse fann en äldre hona i Syrien 1839 och gav den namnet Cricetus auratus, latin för gyllene hamster. Denna hamsters päls fanns med i utställningen i British Museum i London. Därefter var den bortglömd i vetenskapliga kretsar i ett århundrade. Ungefär 1930 fann den hebreiske zoologen Israel Aharoni vid Jerusalems Universitet en hona med ungar i Syriens ökenområde. Innan han kommit tillbaka med dem till sitt laboratorium hade de flesta dött eller rymt. De som var kvar donerades till Jerusalems Hebreiska Universitet, där man framgångsrikt födde upp flera. Eftersom de var lite större än dem som Waterhouse hade funnit fick de namnet Mesocricetus auratus, men troligtvis hör de till samma art..
Avkomlingar till dessa hamstrar forslades till laboratorier i hela världen för att användas för forskningsändamål. De kom till Storbritannien 1931 och till USA 1938. I stort sett alla Guldhamstrar är avkomlingar till den kull som Aharoni fann i Syrien.
Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org/wiki/Guldhamster
Fatta! Så jävla illa!
För det första har mina ättlingar visats upp som freaks på utställning i London. Eller pälsen bara. Sjukt! Och sedan får man svart på vitt att man är en produkt av grav inavel. OCH att flera ur släkten aktivt utsatts för medicinska experiment.
Jag säjer som gammelfarmor sa när danska staten chockhöjde paketpriset på Cecil utan filter: Nej, jag tror jag blir med negerbarn!
Lördagen den 27 januari 2007
Vad är motsatsen till hybris? Just det - Lilla Dolly dagen efter.
Dessutom dum nog att haka på Tjofsan och henner 15 råttungar till pulkabacken i Blecktornsparken. Så dumt så. Iskallt. Dumma ungar. Gap och skrik. Snor och nara. Först körde en idiot på mig med snowracer så jag låg där som ett roadkill på vägen och sedan spilde någon varmchoklad på min päls. Hur skall jag göra med det? Oxygel? Klorinbad?
Bestämt mig för att börja släktforska. Min psykolog säjer att en källa till oro hos mig kan vara att min danska familj är så keff och att jag måste söka bättre förebilder ur min stamtavla. Vem vet - om man börjar leta kan det ju visa sig att jag är avlägsen släkting till både den ena och den andra. Urspännande.
hehe...
Dagens triumfer fortsätter. Busan har tydligen jätteproblem med sin diet och sånt. Satt o lipa, sippade på vitt vin. Jag ba gick in i mitt lilla hus och tog hela matlagret och la tillbaka det i kinderna och bara tågade runt runt. Och bara: GI GI GI!
Så nu snackar inte hon med mig mer. Fettot.
Min psykoanalytiker, Herr Münch kallar det hybris. Jag ba: Jag vet inte vad det betyder men om du menar att det betyder att jag varit full i tre dagar så visst, Rätt, hybris. Nära nog. Dumfan.
ALI JALIJ APAN
Woohooo!
Nu fick dom allt! Svin.
Fredag den 26 januari 2007
Man är lite tung i gumpen. Tänkte köra lite GI. Men jag får ju bara äta en köttpellets var annan dag så någon köttfeber blir ju svår att uppbringa. Åt en hasselnöt igår. När jag tänker efter så äter jag ju redan GI... Ingen pasta, ingen ost , inga karameller.
Då så. Dolly VS Fettma = 1-0!! Och utan hjälp av Ola Dumfan Laurizon.
Det där skall defititivt upp på min BRA-lista. Så får vi se vad den där sillstinna Hitlerkatten har att säja om saken.
(Just nu tänker jag i alla fall glädjas åt det här. Att man verkligen kan undra varför jag i så fall är så smällfet som jag är spar jag tills jag har PMS eller annan psykos.)
Onsdag den 24 januari 2007
Igår ägnade jag mig åt att skriva en lista över bra och dåliga saker i mitt liv. Det är min nya psykolog, Dolf Münch, som gett mig hemläxa. So here goes nothing:
BRA:
Guldhamter
hyfsad sångröst
..
DÅLIGT:
Ingen kille
Dåliga, falska vänner
Trång bur
Pank
Sladderverk
Ingen kille
Fet
Trångsynt
Dödsdömd av galen spåkärring
Trista pattar
Ingen kille
jagad av kärlekskrank talgoxe
Ska bli hora i Oslo enligt ande
Själslig krympling
argsint
Suicidal
Jennifer Lopez-komplex
Stammar från dokumenterat galen släkt ( iofs enl. tvivelaktig stamtavla)
taktlös
Herr Münch höll med. Många psykologer jobbar tydligen så, att de liksom bara håller med och så skall man själv komma på saker. Det känns jättenice o allt för jag är så van att bli emotsagd av alla.
Det som gnager mig lite nu det är att han stencilerade ut min lista och triumferande delade ut den ibland sina kolleger. De hade tydligen någon tävling om vem som kunde kamma hem största freaket under januari.
För mig är det blandande känslor.
1. Är månadens freak ibland alla alla alla galningar om kan ha visat nosen ibland alla alla alla smådjurspsykologer i hela världen. Typiskt.
2. Jag vann! (Yippiiii)
Senare, eller tidigare om man frågar honom...
Äntligen!
Genom en gammal konstkursbekant lyckades jag äntligen få tag på en smådjurspsykolog. Han känns jättebra. Visst, tysk och sträng men ordentlig.
Han pratar väldigt högt också. Skriker mycket och fäktar med armarna. Det är ju bra eftersom jag är så himla döv. Han ska hjälpa mig med det sen. Med hypnos tror jag.
Måndag den 22 januari 2007
Kära Dagbok.
Satan oxå. Räddad i sista sekund - igen. Plötsligt när jag satt i micron och funderade över hur jag skulle få igen dörren kom jävla Flossy hoppande som jävla Lille Skutt rakt in och ba grabbade tag i mig i nackaskinnet, drog ut mig och ba slängde igen dörren. I farten lossnade en tuss päls och när micron drog igång så sa det bara "foff". - Det kunde varit jag! skrek jag avundsjukt.
Sedan öppnade Flossy en flaska maskrosvin som hans mormor har gjort.
Lita aldrig på en fransos, de har ljugarnos.
Torsdagen den 18 januari 2007
Kära Dagbok.
Förkrossad.
Marcel ville bara ligga. Han va med Gosan igår fick jag höra från Flossy. När jag sprang över till marcel som hade spelning på ABF-huset fick jag honom till sist att skriva på en lapp vaffan han mena egentligen. jag har klistrat in den här i dagboken.
Och nu sitter jag här. Strax går dörren igen för sista gången.
Mitt hjärta blöder. Värker. Smärtar. Jag har lyssnat på James Blunt hela natten och bara gråtit. Nu är nog tårarna slut. Känner mig helt drenerad och uttorkad.
Som ett sladderverk.
Adjö.
Onsdagen den 17 januari 2007
Kära dagbok.
Jag är kär! Den här fantatiska mannen (En hamterversion av Fabio as U can see ; ) klev rakt in i mitt pickande lilla hjärta exakt kl 21.03 i går. Och sen har han stannat. Han bjöd på frukost om jag säjer så... Varför händer alltid sånt här när man inte har städat buren? Men han verkade inte bry sig. Fast jag hörde ju förstås inte vad han sa. (Eller sjöng men det bara måste ju ha varit jättebra.)
Jag bara måste verkligen återfå hörseln. Jag som alltid drömt om en trubadur som viskar vackra toner i mina öron. Fransk är han också. Hörselbacken nästa!
Dolly + Marcel = SANT
Fredagen den 12 januari 2007
Enligt kinesiska horoskopet (bevisligen det trovärdigaste) är det grisens år i år. Det säjer ju en del. När, när, när skall det bli hamsterns år? Kommer jag kunna titta tillbaka och säja : Våren var vår vår 2007 till någon?
Måste börja träffa lite nya människor. Stötte ihop med en trevlig ål som hette Mattias idag på badhuset faktiskt. Men hur fan skulle en sån relation se ut? Han är typ helt utrotningshotad och måste dra till Sargasso snart och så jag då, helt döv. Hur, hur, hur kör man en vettig teckenspråkskonversation med en ål? Jag simmade klart mina längder och svassade in i bastun jag. Lika så bra det.
Fast om han hade varit en elektrisk ål kunde vi komunicerat med vibrationer.Coolt. Men inte så kul att typ få en stöt varje gång man ba - Hej älskling, hur mår du, pussi puss. Eller så är det just vad jag behöver. Nej jag bara skojar. Helt flamsig och övertrött. Kul skämt! Måste genast ringa Busan och berätta det. Hehe
Jag när jag fick en julklapp till slut
Mitt eget luciatåg.
Pepparkaksgumma som vanligt. Fan!
Måndagen den 9 januari 2007
Kära dagbok.
Eftersom jag missade julen så överraskade Esau och Busan mig med en helt egen jul nu i helgen! Urgulligt tycker jag. Speciellt som Esau är jehovas och allt. Vi hade snorkul. Verkligen. Vi gjorde marsipanfigurer (Jesus som du ser här på bilden tex.) och jag fick paket och gran.
Men, jag hör fortfarande ingenting. Både bra och dåligt antar jag. Frågan är vad jag skall göra åt det. OM jag skall göra något åt det. Flossy berättade en jätteintressant sak: En man som blev döv för så där 40 år sedan efter att ett gevärsskott hade smällt av precis vid hans öra fick tillbaka hörseln efter ett högt fall. Tryckförändring liksom. Han har tydligen startat en försöksverksamhet på baksidan av Hammarbybacken som heter "Hörselbacken". Man börjar där uppe helt döv och om man har tur så hör man när man kommer ner. Jag skall skicka efter en pamflett i alla fall. Sen får man ju bara avvakta och se.
Fredagen den 5 januari 2007
Det verkar som om något hemskt har hänt. Någon har läst i dig och skrivit hemska saker om mig. Allt jag vet är att jag helt plötligt vaknade helt döv en morgon och det verkar som att jag har sovit i kanske två veckor.
En sak jag iof kommer ihåg är att en liten lyckotomte kom till mig och jag fick önska vad jag ville. Då önskade jag att få sova en bra bit in på nästa år och slippa höra allt tjat och all skit. Så då fick jag väl det. Skön kille den där lyckotomten. Synd bara att jag fortfarande är döv. Hör ingenting faktiskt. ganska bra. Gosan stod och gläfste en millimeter från örat på mig men jag ba glodde och log lite finurligt. Ha.