Söndagen den 28 januari 2007

Kära dagbok.

Släktforska my ass. Kunde man ju begripa attdetinte skulle komma något gott ur. Inte när det gäller mig i alla fall. Det ser man ju för fan på mig att det är vajsing i hela släktledet. Men det är givetvis värre än jag någonsin kunde tro.

Så här står det i wikipedia: (Som ÄR ett bra ställe att börja sin forskning på! va Flossy än säjer)

Upptäckten [redigera]

Den brittiske zoologen George Robert Waterhouse fann en äldre hona i Syrien 1839 och gav den namnet Cricetus auratus, latin för gyllene hamster. Denna hamsters päls fanns med i utställningen i British Museum i London. Därefter var den bortglömd i vetenskapliga kretsar i ett århundrade. Ungefär 1930 fann den hebreiske zoologen Israel Aharoni vid Jerusalems Universitet en hona med ungar i Syriens ökenområde. Innan han kommit tillbaka med dem till sitt laboratorium hade de flesta dött eller rymt. De som var kvar donerades till Jerusalems Hebreiska Universitet, där man framgångsrikt födde upp flera. Eftersom de var lite större än dem som Waterhouse hade funnit fick de namnet Mesocricetus auratus, men troligtvis hör de till samma art..

Avkomlingar till dessa hamstrar forslades till laboratorier i hela världen för att användas för forskningsändamål. De kom till Storbritannien 1931 och till USA 1938. I stort sett alla Guldhamstrar är avkomlingar till den kull som Aharoni fann i Syrien.

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org/wiki/Guldhamster



Fatta! Så jävla illa!

För det första har mina ättlingar visats upp som freaks  på utställning i London. Eller pälsen bara. Sjukt! Och sedan får man svart på vitt att man är en produkt av grav inavel. OCH att flera ur släkten aktivt utsatts för medicinska experiment.

Jag säjer som gammelfarmor sa när danska staten chockhöjde paketpriset på Cecil utan filter: Nej, jag tror jag blir med negerbarn!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback